Den här veckan har jag arbetat med kapitel 7: “Skador”, som en del av första redigeringsrundan av “Röd Tvilling“.
I det här kapitlet är Tuya allvarligt skadad och måste acceptera att hon inte kan kasta sig in i striden igen innan hon har läkt. Till sin hjälp har hon en sträng doktor och en vänlig sjuksköterska.
Kapitlet tillkom organiskt under redigeringen i samband med att jag skulle koppla ihop det första uppdraget i Kolonin med det andra.
Innan verkade allt så lätt. Tuya var litet skadad från första uppdraget, men historien fortsatte bara rakt in i nästa kapitel. Det måste finnas en kostnad.
Jag gillar verkligen redigeringsprocessen på det här sättet, att jag inte har en strikt deadline eller antal ord som ska uppnås, utan låter mig själv tänka på varje scen ordentligt så att den tjänar sitt syfte bäst.
Det var problemet när jag skrev råmanuset. Det fanns visserligen en plan för historien, men inte ett syfte med varje scen. Så ibland skrev jag bara scener för att jag hade planerat att skriva dem, inte för att de behövdes.
Och det är här det två typen att skriva möts: “pantser” och “plotter”. Jag måste ha en någolunda plan för historien, men den måste också få växa fram organiskt.
Nu är vi redo för nästa uppdrag: gruvan.
Hör av dig för att bli testläsare på BetaBooks.
Bilden är skapad med Midjourney, en generativ A.I.
Chapter 7: Damages
This week, I have been working on Chapter 7: “Damages”, as part of the first round of editing for “Red Twin“.
In this chapter, Tuya is seriously injured and must accept that she cannot throw herself back into the battle until she has healed. She has a strict doctor and a friendly nurse to help her.
The chapter came about organically during the editing process when I was connecting the first mission in The Colony with the second one.
Before, everything seemed so easy. Tuya was slightly injured from the first mission, but the story just continued seamlessly into the next chapter. There must be a cost.
**I really like the editing process in this way, where I don’t have a strict deadline or word count to meet, but allow myself to carefully think about each scene so that it serves its purpose best.
That was the problem when I was writing the draft. There was a plan for the story, of course, but not a purpose for each scene. So sometimes I would just write scenes because I had planned to write them, not because they were necessary.
And that’s where the two types of writing converge: “pantsers” and “plotters”. I need to have a somewhat plan for the story, but it also has to emerge organically.
Now we’re ready for the next mission: the mine.
Contact me to become a beta reader on BetaBooks.
The image was created with Midjourney, a generative A.I.
This text was translated by the WordPress A.I. Assistant.